Ingenting har hänt

Läste en artikel idag ang mobbing, och för att ta det ett lysande exempel på ett bra blogginlägg kring mobbing och vuxenansvar så kan du läsa här hos Lotta - Min plats i solen. Den artikel jag läste är publicerad i dagens nätupplaga av aftonbladet.se, vem inom skolans värld är så obota korkad att han eller hon i en utredning lägger ansvaret på det barn som utgör offret? Och genom att ange att det:

a) är en konflikt mellan två barn, där barnen får be varandra om ursäkt!
b) är offrets eget fel pga agerande, avvikande beteende, blyg, fel kläder, fel sätt osv (den listan kan göras lång)

En sån här artikel gör mig både arg och ledsen, barn ska få vara barn, de har rätt till en trygg arbetsmiljö i den skola där de vistas uppemot 12 timmar per dag om de dessutom går på fritidsverksamhet! Barn ska inte vara utsatta, de ska  vara trygga i sin miljö, trygga att våga vara den de är. Visst alla barn kan bråka, och det behöver inte vara mobbing som ligger bakom det, men konflikter ska redas ut, med hjälp av personal och inblandade parter. Mobbing är något som måste tas på allvar, vi som föräldrar har vårt ansvar att lära våra barn vad som är rätt och fel, vilka sociala koder som krävs i vårt samhälle. Jag hoppas verkligen att jag lär mina barn att vara ödmjuka för livet, att känna empati och att våga stå upp för kompisar som är utsatta. Att lära dem lösa sina konflikter med hjälp av tanke, med hjälp av ord i stället för med knytnävar och ilska. Det handlar inte bara om offret vid mobbing och utanförskap utan det handlar lika mycket om mobbaren, om den som fryser ut och de handlar inte bara om barn för det handlar om den mobbing som kan ske på våra arbetsplatser likväl som i barnens skolmiljö och det är lika respektlöst mot den enskilda människan.
Att arbeta mot mobbing bland våra barn är vårt ansvar som föräldrar, att ge våra barn de verktyg de behöver för att klara sin vardag.

Vi har ett ansvar där som vi inte kommer ifrån. och jag tror inte någon förälder i vårt avlånga land vill vara den förälder som känner vanmakten vid kontakt med skolan där inga krafttag mot mobbingen görs. Där det är så otroligt lätt att gömma sig bakom ursäkter som att det är offrets eget fel! Den ursäkten kommer jag aldrig att acceptera från något håll!