Att sammanfatta ett år... 12 månader, 12 bilder

Årets sista vardag

Och här hemma är det dags att blicka bakåt och se på det år som varit. När vi kom hem från Värmland fanns det lagom med julkort i brevlådan, och det är så trevligt att få alla dessa vackra kort från nära och kära. Och det finaste julkortet i lådan var det på mina underbara brorsbarn.

Här hemma har dagarna så här innan nyår ägnats åt att städa, tvätta och förbereda inför nyårsafton med goda vänner. Och så här i nyårstider så kan man ju också fundera på en tillbakablick över 2014 som har varit ett mycket innehållsrikt år med många variationer, sommarminnen och annat skoj. Men den tillbakablicken tar  vi en annan dag.

Annat som man kan fundera över är sådant man kan bli bättre på och jag ger inte några nyårslöften utan jag tänker fortsätta att använda mig av målsättningar i stället. Och det första målet blir att ta tag i min egen träning eftersom jag mår så otroligt mycket bättre när jag tränar. Kanske kan jag få med mig min konvalescent till man dessutom nu när han ska komma igång efter sin olyckshändelse tidigare i november. 

Den stora målsättning är dock att minimera energitjuvar, jag har några sådana i min närhet och det sliter så ohyggligt på mitt välbefinnande och på min självkänsla, för ett ord från en av dessa energitjuvar kan medföra ohyggliga kostnader för mig i fråga om resurser och tid då det som går sönder inom mig tar så lång tid att laga igen. Det finns inga andra som kan få mig så långt under isen vad gäller självtillit och tro på andra människor, som vad dessa personer kan.

Så jag är hemskt ledsen att behöva skriva detta men jag kan inte ge mer av mig själv längre utan att någonsin få något tillbaka. 

Men nu är den tegelstenen lyft, och undanpackad och jag tänker inte älta detta mer nu utan bara låta det vara. Jag tänker inte låta gamla val och de konsekvenserna som de valen lett till tynga mig mer utan nu är det nog.

Den blå vinterskymningen i Skåne ger mig insikt om att våga fotografera mera och ta tillvara på tiden med barnen, med familjen och verkligen måna om de som står mig närmast, det finns inget viktigare och i år har bloggen fått backa för verkligheten tror det är rätt naturligt med tanke på allt som varit under detta året.

Jag har också som målsättning att måna mer om vårt hem och som alltid är det så fridfullt med levande ljus, och jag tycker om deras flackande sken om att stilla få sitta och skriva i skenet från dem och att få känna doften från ett doftljus. Kanske påbörjar jag den där drömmen om att skriva under 2015.

Ha nu en skön avslutning på 2014, krama någon som du håller kär, säg något snällt till någon som är omedveten om att han/hon behöver höra ett snällt ord och uppskatta livet precis som det är!

Kram

Stilla så stilla

Många mil i bil, genom regn, rusk, sol och ishalka så tog vi oss fram till Värmland för en värmländsk jul med min pappa och hans familj. Tretton år har det gått sedan sist, och det var dags för en jul på hemorten med allt vad det  innebär.

Julafton, allt är lugnt och stilla, börjar med att göra fint på min mammas grav, lyktan tände vi redan den 23:e, i mörkret när alla ljusen glimmar så vackert på kyrkogården. Igår åkte vi dit dottern och jag och smyckade graven, och pratade med henne, berättade om året som gått. Efter det hem igen, och fortsatta förberedelser inför julaftonskvällen. Efter gröt och sedvanlig Kalle på tv fördelades alla klappar mellan barnen, syskon och föräldrar.

Som vanligt vid jul blir jag fundersam och i år har jag funderat på vad jag är tacksam för. Och jag har oändligt mycket att vara tacksam för, Min man och mina barn som varje dag fyller mitt liv med så mycket, en outsinlig källa till stolthet, trygghet och glädje. Min store son som varje dag bjuder på sig själv, som övar flitigt och växer för varje gång jag träffar honom! 

Mina fina svärföräldrar, min lillebror och hans fina familj, min pappa med allt vad han står för.

Jag är  också tacksam för mitt arbete, fina kollegor och nya vänner. Jag är tacksam för mina vänner, som gör mitt liv så rikt på innehåll, ni vet vilka ni är ingen nämnd och glömd. Jag är tacksam för ett varmt hem, som är tryggt och kärleksfullt. Jag är tacksam för att jag bor i Sverige, för att det finns så mycket som är givet i vår vardag, men som för andra inte hör till deras vardag.  Jag är tacksam för att jag lever här och nu!

Vad är du tacksam för?

Nu passar jag på att önska er alla en god fortsättning på julen!

Söndags(o)vanor

Att jobba regelbundna tider har sina fördelar, i varje fall för mig. Att vakna långsamt på helgerna och framförallt söndagarna har sin charm, dvs att få sova tills man vaknar (oftast vid sju)  och sedan ligga kvar och dra sig och veta att man inte behöver gå upp och fara rundor med barnen det första man gör är så underbart. Både barnen och jag uppskattar det lugnet. Ett annat lugn är att jag inte känner mig lika stressad längre, att jag själv bestämmer hur min dag ska se ut när jag jobbar och hur jag lägger upp mitt arbete är så fridfullt, allt handlar bara om god planering.

Nu är det också nedräkning till jullov, fem arbetsdagar kvar innan det blir några veckors ledighet för hela familjen tillsammans något som vi alla ser fram emot. Vi får bara hoppas att det blir vinter också!

Här hemma verkar det bli en söndagsovana att bara blogga en gång i veckan men det är många bollar i luften just nu och med en man som är sjukskriven så får jag en del mer att göra än vanligt. Från det stora bensinbolaget har vi inte hört ett ljud, vilket är dåligt eftersom vi gärna hade hört något från den själviske chauffören. 

Vi tog en tur med bilen idag till svärföräldrarna i Nordvästra Skåne och visst charmade vår nya familjemedlem även dem. Vi pratade om hur det var förr och med tanke på skriverier i media om tiggare, invandrare och asylsökande så tänkte jag berätta lite om vad min kloka svärmor upplevde i sin ungdom under krigsåren då det svenska folket ställde upp och tog emot flyktingar i sina egna hem, det ni, här snackar vi medmänsklighet, Att öppna sitt hem och dela med sig av det man har till  behövande som inte hade något, det är annat än vad vi gör i dag då många av oss inte ens möter blicken hos en tiggare, eller än mindre låtsas om den fattiga familjen från Egypten som passerar förbi där rädsla och oro står skriven i en mammas ögon. Att blunda och inte vara medmänsklig längre då har det gått långt. Men vidare berättade  min söta svärmor om den unge estländaren som spelade fiol när svärmor spelade dragspel och som sedan skrev kärleksbrev som än i dag över 60 år senare finns sparat i ett trasigt kuvert. Eller om de finska vinterbarnen som kom till de svenska byarna långt från ett Finland som kämpade i ett krig som Sverige påstod sig hålla neutralt till. Jag tror det finns en läxa att lära sig i detta eller hur?

Men nog nu, nu gör jag Fenix sällskap och tänker sova gott hela natten och ta itu med sista jobbveckan innan jullov!

Adventstid

Förra lördag var jag på utflykt, till fina Suz, det var bloggträff med fina tjejer, julmarknad på Musteriet i Sövde och ja jag har hittat nya favoriter, bland annat deras äppelglögg. Hemma hos Suz blev det brunch och som vanligt flög tiden i väg när vi tjejer kom igång och började snacka. Efter bloggträffen bar det av till Musikhögskolan i Malmö för avslutning på Stråkforum, och det var några år sedan vi var där sist på en avslutning men det var lika fint som vanligt!

Söndagen första advent...

"... adventsljus lys för mig, adventsljus lys för dig, adventsljus lys för oss, lys för kärleken". I den gamla kyrkan ute på slätten har vi sjungit in den vackraste tiden på året, ljusen glimmar och alla de sånger som hör första advent till har sjungits. Just kring första advent finns traditioner som blivit starka här i Skåne för oss som familj, och första advent är en sådan dag med mysig frukost, sång med kyrkokören i den gamla kyrkan och krubbygget. Sen skapas nya traditioner med tiden, en av dem är att baka pepparkakor tillsammans med en kompis och hennes barn, men den behöver inte vara så fast  avseende dag och tid. Att få vara tillsammans och vara med familjen är också viktigt. På eftermiddagen var vi hemma hos henne, pepparkaksbak och mys stod på vår agenda.

Måndagen innebar jobb och tågresa till Värmland, besök på Musikhögskolan i Örebro med konsert på tisdagskvällen tillsammans med min pappa för att lyssna på sonen när han spelade. På onsdagen blev det tåget hem igen.

Väl hemma igen har denna lilla krabat upptagit mycket av vår tid tillsammans med alla vardagsbestyr.

I går lördag var det dags för fest, makens kusin har fyllt jämt och firades ordentligt inne i Lund, god mat, mycket skratt och dans blev det, att få klä upp sig fint och ha högklackade skor hör inte till min vardag i vanliga fall men i går var det väldigt roligt att få klä upp sig.

I dag söndag är makens pepparkakshusprojekt klart, så nu är det vackert pyntat och på plats! Det blir en lugn söndag här hemma, dottern ska på kalas och vi andra ska pyssla och plocka här hemma, laga en god söndagsmiddag och bara koppla av. Nu är det två veckor kvar till jullov och det ska bli så mysigt att få vara ledig med familjen och bara vara tid.

Ha en underbar andra advent och fin vecka!

För några veckor sedan...

... precis i skiftet mellan oktober och november var jag med i en fotoutmaning och gjorde mina bilder svartvita, men denna bilden nedan blev också väldigt vacker i  färg.

Skogen var så trolsk denna morgon och dimstråken böljade, rent metrologiskt var det fortfarande sommartemperaturer och jag längtade efter höst, nu när nästan hela november har gått har hösten äntligen kommit till Skåne och jag njuter för kanske kan det bli vinter i år? Förra vintern var ur mitt perspektiv på saker och ting helt usel. Så Kung Bore jag hoppas på bot och bättring detta år!

Annars har veckan rullat på i ett snabbt tempo, dagarna har varit mer än fulltecknad och med en man som hoppar på kryckor så blir det en hel del moment som jag inte brukar  göra, men nu är det snart bara sju veckor med foten i fixerat läge, vi får se vad sjukgymnasten säger nästa vecka när han ska dit. Och vad gäller det stora bensinbolaget lär vi ju inte få någon som helst ursäkt eller kompensation för det min går igenom nu.

På jobbet då, lite drygt en månad på det nya, visst mitt kontor är vad det är, ibland blåser isvindar rätt in men det är ok med tanke på att hela skolan renoveras, och som dottern sa när hon såg dagens bild att det har ju blivit rätt så mysigt, och jag försöker ha en lugn arbetsmiljö och det är skönt att börja arbetsdagarna i ett lugnt tempo. Något  annat som jag uppskattar är mina vardagsrutiner som börjar falla på plats och det stämmer så väl att det tar ca en månad att få nya rutiner på plats och saker och ting börjar att flyta på som de ska.

Nu väntar helgen runt hörnet, och det blir en helg då vi smygstartar med advent, vi ska fixa med ljusstakar och börja få upp lite av de saker som hör advent till nästa vecka är nämligen rätt så fulltecknad så ska jag få det gjort är det helgen som gäller.

En olycka kommer sällan ensam...

... en bråkig bil, en omänsklig, stressad tankbilschaufför från ett av de stora bensinbolagen, och en ensam man, i det här fallet min man, stressad för att rulla undan bilen åt den ohjälpsamme stressade tankbilschauffören som förmodligen inte förstod vilka konsekvenser hans agerande skulle få för en barnfamilj.

På grund av hans brist på medmänsklighet så får denna familj ta konsekvenserna av hans handlande, min man fick betala med en avsliten hälsena, två månaders sjukskrivning och rehab, förlust av inkomst, osäker arbetssituation som med ens blev än mer osäker.
Barn som kanske inte kommer att få fira jul med sin mormor och morfar och jag får betala genom ett ökat ansvar för min familj, för barnens aktiviteter och andra moment där vi tidigare kunnat delat lika får jag nu ta allt men det är inte något problem för mig. För dig din stressade tankbilschaufför blev den enda konsekvensen att du blev lite sen till nästa leverans något som du säkert körde in längs vägen. Men den lilla enskilda människan betyder säkert inte något för dig? Du har ett uppdrag att leverera bränsle till stationerna och jag förstår att du var stressad, men en människa få aldrig bli så stressad att vanligt hyfs och medmänsklighet försvinner och förångas. Att hjälpa en bilist med en bil som inte startar borde finnas med i din medmänsklighetsbeskrivning, när jag pratade med din chef ansåg han det i varje fall.

Nåja skadan är redan skedd, vi hoppas att den läker och reser oss igen ännu en gång trots att jag egentligen bara vill ställa mig och skrika rätt ut att det räcker nu vi behöver inte mer problem just här och nu!

Nåja det kunde  vara så mycket värre vi får helt enkelt göra det bästa av situationen!

Vardagslyx

Vad är det för dig?

För min del kan det handla om att få baka mitt eget bröd och veta att mina barn inte äter massor av tillsatser. Att kunna erbjuda dem bra mat lagad från grunden. Vi har några sådana dagar av vardagslyx bakom oss och det är så härligt!

Fikon och valnötsbröd bakat i helgen som gick, populärt hos både barn och vuxna.

Efter god middag och massor av skratt tog vi alla en promenad tillsammans i skymningen och sånt är också vardagslyx.

Ljuset är som sagt magiskt och att fotografera det gör inte alltid att det blir rättvist. Att fota i skymning och gryning kan vara tacksamt men också svårt. Svårt att få till det där som ögat ville fånga.

Och i dag på väg till jobbet, dimma kanske förebådar den ett väderomslag? Jag hoppas i varje fall på det! Nämnde jag att jag trivs på mitt nya jobb, om inte så vet ni det nu i varje fall, det är så kul att dagligen få möta dessa härliga barn och ungdomar! 

Novemberkvällar och sköna lördagsmorgnar

Att köra hem i skymning över skånska slätten bjuder på fantastiska scenerier, dramatiska moln och vacker sol efter flera dagars regn då det känts som om vi varit insvepta i en varm våt filt, i princip så har det regnat varje dag sedan förra helgen och det är ok, det gör inget, inget alls. Det är november man kan inte förvänta sig sommar i november när det egentligen ska gå mot vinter temperaturerna till trots för det har varit ovanligt varmt här denna oktober och november medan resten av landet fått känna på både stormar och iskyla och snö så har det varit varmt i mitt hörn av Skåne, och jag längtar efter vinter (och jag vet att  jag borde inte bo i Skåne då).

Men oftast gillar jag alla väder men i bland får jag  längtan efter klar kall luft, snöflingor som singlar ner genom luften och det isolerande tystnad som uppstår då världen sveps in i det vita täcket och man vaknar till en vit värld.

Men i går kväll kom det lite kyla, klart väder och så grann spökmåne bakom träden, att försöka fotografera kräver annan typ av kameraobjektiv eller mobiltelefon, men jag försökte i varje fall. Gårdagskvällens kyla förbyttes dock mot ljumma vindar och gråväder, inte för att det gör något i dag då jag har att göra ändå inomhus.

Vaknade tidigt i dag och eftersom jag tycker om att göra saker för min familj satte jag deg till gott frukostbröd, hembakad kavring blev det idag till sonens glädje då han älskar det brödet när det är nygräddat och smöret smälter på brödskivan.

Receptet är enkelt,brödet sätts in direkt i ugnen kräver ingen jäsning innan.

Min Kavring

3 dl fint rågmjöl

3 dl grovt rågmjöl

6 dl vetemjöl special

2 tsk salt

2 tsk bikarbonat

1 msk brödkryddor

6 dl fil

1½ dl brödsirap eller mörk sirap

smör och mjöl till formen.

Blanda alla torra ingredienser, tillsätt fil och sirap och rör ihop till en smet som är rätt klumpig, smörj och mjöla formen och lägg ner smeten. Grädda i 150 grader långt ner i ugnen. Servera med ost och en god marmelad.

En familj ...

... med de som står en närmast, lägg till en helg då vi alla får umgås. Och då blir det en härlig helg. Vi har precis haft en sådan. med, en spontan Halloweenkväll tillsammans med vänner, och deras barn som gick en bus eller godisrunda, god varm soppa efteråt, och massor av skrattande godisrusiga barn.

Årets Jack o Lantern

Fredagen började med promenad i skogen för mig och Wille (innan allt godis), och det är något speciellt att gå i skogen tidigt en morgon innan världen riktigt vaknat! Den stillhet och frid som råder innan den fylls av motionärer med hundar eller jägare.

Lördagen inleddes med en tur till min fina svägerska eftersom vi skulle lämna barnen där innan vi åkte på äventyr med store sonen som varit hemma under helgen. Genom vacker skog i höstskrud på slingriga vägar tog vi oss till söderslätt.

Efter avlämning snabbt hem och byta om och sen vidare in till Malmö för mat innan det var dags att...

... ta sig till Malmö Opera och en förställning med musikalen Doktor Zjivago med Sanna Nielsen som Lara Antipova, Det var en magisk föreställning och Sanna Nielsen levererade tillsammans med ensemblen med råge, tårar rann på slutet så det är som det ska vara!

Idag söndag har det varit en avkopplande dag, hämtning av barn, bowling, och uppladdning inför en ny vecka och som barnen sa, de räknar ner till jullovet och längtar efter detta så mycket.

Så jag hoppas att ni få som läser får en fantastisk vecka och njuter av fina dagar.

En morgon i skogen

Morgonstund har guld i mun eller hur var det nu igen? I varje fall eftersom jag behövde bilen i dag skjutsade jag mannen till jobbet tidigt och det var en så obeskrivligt vacker morgon med dimma, soluppgång och vackra nyanser.

Efter att jag lämnat honom på grannorten körde jag vägen om Boksogen och det är så vackert i naturen nu med alla färger. Vad som jag inte visste när jag började gå var att det fanns planer för Bokskogens besökare i dag...

... och nästa gång när jag åker dit får jag helt enkelt komma dit tidigare eller senare men att göra som idag tänker jag inte göra om, När jag kommit ca 1,5 km på min runda möts jag av en skylt att jakt pågår och att det finns lösspringande hundar i området, men det är inte hundarna som skrämmer mig utan det är hela konceptet, jag tycker inte om att röra mig i en skog om jakt pågår, kalla det naturlig instinkt. Så jag fick rätt bråttom att avsluta en runda som egentligen var tänkt att bli dubbelt så lång.

Att börja lediga dagar med en sådan härlig tur i krispigt klart väder var underbart och det har verkligen gett mig en bra start på dagen. Vad tycker du ger en bra start på dagen? Finns det något du vill förändra?

Det jag vill förändra är att röra på mig mer, så även om jag in princip promenerar varje dag så känner jag för att komma i gång och träna men jag vill inte gå på gym, så långt har jag inte kommit. Så finns det någon som läser bloggen som har träningstips så hör gärna av er!