fredag 7 december 2012

Fredagsfunderingar


Oj tänker ni nog nu, två blogginlägg på samma dag. Men det är så att jag har funderat lite, och inte så lite heller...



...jag har funderat mycket på föräldrarollen, har ju två fantastiska pojkar och en underbar dotter, men nu när dottern raskt börjar att växa förbi brorsan mentalt så uppstår en konflikt i tvillingland, och jag vet inte alltid hur jag ska hantera det. Pojkar är jag van vid, en är på väg med stora kliv mot vuxenvärldens ansvar och det känns som att vi gett honom en bra grund att stå på. Pojkar är med andra ord inte det jag funderar på idag/kväll utan det är detta med döttrar, flickor, med att flickor kan vara elaka mot varandra, att de är så känsliga och förstorar upp små saker till stora problem när det egentligen inte är så allvarligt. Ibland blir jag så ställd över hur det fungerar och det tar en stund innan jag inser att det är så här det är att vara mamma till en tjej, allt är inte spikrakt (det är det inte med pojkar heller, men det är en annan typ av kommunikation), utan jag måste tänka på ett annat sätt. Veta hur jag ska formulera mig och vara klok helt enkelt.

Min kloka tjej har alla känslorna rusandes runt i kroppen just nu och det har varit en tuff höst för henne, mycket för att hennes mage strulat massor, att det sedan hänger i hop med att hon vuxit mycket senaste året förklarar varför men att som nästan nioåring förstå varför de vuxna väljer att inte göra något ingrepp eller att vi bara säger att det går över. För det kloka är att vänta och inte göra något just här  och nu, nytt läkarbesök är planerat i början av nästa år. Det ger en känsla av sammanhang för mig som förälder men det ger knappast någon tröst åt henne när hon har ont och det söker henne. Jag tycker dok att hon har varit enastående och klok även om det varit jobbigt för henne så förstår hon och funderar mycket. Hon har själv beslutat sig för att sluta äta godis då hon tror att det påverkar, och vem vet, det kanske det gör?

Nåja dess funderingar löser sig säkerligen av sig själv, och jag hittar hur jag ska vara i relationen till dottern, för ibland är inte mitt tålamod oändligt, även om jag inbillar mig det...eller hur!

Trevlig fredagskväll önskar jag med glögg, pepparkakor och en bra julfilm!


3 kommentarer:

  1. Kära Nettan! Blir berörd av ditt inlägg...har ju varit (och är) där själv i tankar om allt som händer barnen. Jag har två döttrar och en son. Olika åldrar har sina faser, sina egna "problem". Känslorna rusar som du skriver, det håller jag med om! Det är som ett EKGdiagram ibland ;)

    Min erfarenhet att man tar situationerna "as the come" och det bästa man kan göra är att finnas där, lyssna, stötta, visa kärlek. Men även mammor och pappor är mänskliga och man kan bli trött, känna att man inte har rätt energi. Det jämnar ut sig! Och du kommer hitta hur du ska vara i din relation med dottern.

    Stor kram och ha en fin helg Nettan!

    Lotta

    SvaraRadera
  2. Tack Lotta för dina kloka ord, ibland blir jag helt slutkörd av kraftmätningarna och att då få sätta orden och tankarna på pränt gör att jag kan strukturera upp tillvaron lite bättre och få rätsida på mina krokiga funderingar. Och jag håller med dig om att alla åldrar har sin charm och sina bekymmer. Och precis tror jag på att ta sakerna som de kommer för trots allt så brukar ju det mesta lösa sig!

    Kramar

    Nettan

    SvaraRadera
  3. Du formulerar så fina och kloka tankar om hur en mamma kan känna det. Jag är övertygad om att du är inne på helt rätt spår. /Trevlig helg!

    SvaraRadera

En rad eller två uppskattas alltid, kul att just du tar dig tid!♫♪♫

LinkWithin

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin