Fredagsfunderingar

Oj tänker ni nog nu, två blogginlägg på samma dag. Men det är så att jag har funderat lite, och inte så lite heller...

...jag har funderat mycket på föräldrarollen, har ju två fantastiska pojkar och en underbar dotter, men nu när dottern raskt börjar att växa förbi brorsan mentalt så uppstår en konflikt i tvillingland, och jag vet inte alltid hur jag ska hantera det. Pojkar är jag van vid, en är på väg med stora kliv mot vuxenvärldens ansvar och det känns som att vi gett honom en bra grund att stå på. Pojkar är med andra ord inte det jag funderar på idag/kväll utan det är detta med döttrar, flickor, med att flickor kan vara elaka mot varandra, att de är så känsliga och förstorar upp små saker till stora problem när det egentligen inte är så allvarligt. Ibland blir jag så ställd över hur det fungerar och det tar en stund innan jag inser att det är så här det är att vara mamma till en tjej, allt är inte spikrakt (det är det inte med pojkar heller, men det är en annan typ av kommunikation), utan jag måste tänka på ett annat sätt. Veta hur jag ska formulera mig och vara klok helt enkelt.

Min kloka tjej har alla känslorna rusandes runt i kroppen just nu och det har varit en tuff höst för henne, mycket för att hennes mage strulat massor, att det sedan hänger i hop med att hon vuxit mycket senaste året förklarar varför men att som nästan nioåring förstå varför de vuxna väljer att inte göra något ingrepp eller att vi bara säger att det går över. För det kloka är att vänta och inte göra något just här  och nu, nytt läkarbesök är planerat i början av nästa år. Det ger en känsla av sammanhang för mig som förälder men det ger knappast någon tröst åt henne när hon har ont och det söker henne. Jag tycker dok att hon har varit enastående och klok även om det varit jobbigt för henne så förstår hon och funderar mycket. Hon har själv beslutat sig för att sluta äta godis då hon tror att det påverkar, och vem vet, det kanske det gör?

Nåja dess funderingar löser sig säkerligen av sig själv, och jag hittar hur jag ska vara i relationen till dottern, för ibland är inte mitt tålamod oändligt, även om jag inbillar mig det...eller hur!

Trevlig fredagskväll önskar jag med glögg, pepparkakor och en bra julfilm!

En fredag som alla andra?

Är det det idag?

Jag tänkte bjuda er på en tidsresa och lite hur det är att vara tvillingförälder, att jämför de första månaderna och åren med det vi har i dag är som att jämföra två skilda världar. Att vara nybliven tvillingförälder är intensivt. Vissa dagar kommer man helt enkelt inte ur pyjamasen förrän till kvällen och man undrar var dagen tagit vägen och andra dagar är det helt annorlunda.

Mina råd till dig som nybliven tvillingförälder är:

Planera inte för mycket
Ta dagen som den kommer
Ta hjälp av nära och kära
Sov när barnen sover
Prioritera, vad är viktigt.

Som tvillingförälder lär man sig att prioritera, att synka, att mata två barn samtidigt går faktiskt alldeles utmärkt, även om det kan verka orimligt i början. Att knyta an till två barn? Jo det går det också, i vårt fall tog det lite tid och blev lite knasigt och mannen och jag kommer alltid ha starkare band till varsitt barn, det är så det blir i bland.

Och är det då en fredag som alla andra i dag då?

Nej inte om man frågar Wille.

Att vara tvilling innebär så oändligt mycket, kärlek, bästa kompis, någon som alltid finns där, lyssnar, skrattar, leker och busar. Mina två har varit bästisar sen i magen, de är verkligen varandras bästa vänner. Och precis som vilka syskon som helst kan de ju bråka, men det gör de oftast inte.

Nostalgibilder från 2005

I dag är vi med om något unikt, Linnéa sover över hos en av sina bästisar, och helt plötsligt är det bara Wille hemma. Pratade med honom härom dagen om vad han vill göra? Tänkte kanske bio, åka skridskor, osv, men nej, inte han inte. Han vill att vi ska hyra film och bara vara hemma, mysa och skratta åt tokigheter. Sådan är han våran Wille, inga stora krav inte.

Våra tvillingar är inte så lika, två olika viljor, en av stål och en lite mildare, ni som känner dem vet vem av dem som är den mildare. Temperamenten skiljer dem åt, Wille är lugn och eftertänksam, funderar mycket och har ofta beslutsångest. Linnéa vet vad hon vill, alltid. Men ibland är de oerhört lika, mellan dem finns ett magiskt band och i bland ser jag det skymta silverlikt mellan dem, tydligast var det när de var mindre och skulle sova, allt som oftast kröp de ihop tillsammans någonstans...

 

 2005

Åren vi har haft med våra tvillingar har varit fantastiska, från de där nyfödda barnen, veckorna på sjukhus till livet hemma med två bebisar som tog all tid i världen, via småbarnsåren då infektionerna avlöste varandra, och dagarna på förskolan var lätt räknade på ena handen. Tiden på förskolan som blev så viktig i och med att jag pluggade, hur de utvecklades och lärde sig. Hur vi såg att en av dem var försiktig och ville kunna allt utan att träna och hur den andras envishet bar henne långt. 

Åren går, 2008 flyttade vi till Villa Segeholm, ett fantastiskt hus med stora ytor och en park till trädgård, både jag och barnen saknar den trädgårdens yta oerhört mycket, visst det var en för stor trädgård men den var mysig, vi tyckte också om huset men vi föredar med lätthet dagens elräkningar jämfört med de elräkningar vi hade där. Samtidigt startade jag även den här bloggen (vi flyttade i april och bloggen startades i december, snart 4-års jubileum)

Och nu år 2012, åtta år gamla, snart nio, duktiga i skolan, aktiviteter på fritiden, fortfarande har de så kul tillsammans och månar om varandra. Att vara med i deras uppväxt är givande, berikande, lärande, tålamodsprövande och man lär sig att inse sina styrkor och svagheter som förälder på ett givande sätt. och tro inte att vi glömt bort storebror, han finns med oss alltid! 

Bästa brorsorna!

Ps svar på frågor i kommentarsfältet finns under resp inlägg!