torsdag 22 oktober 2015

Trygghet, arbetsro och varje dag oro





Är det så det ska bli nu, att man varje dag skickar sina barn till skolan och får en orosklump i magen? Kommer de vara trygga? Kommer deras lärare att skydda dem om något händer? Kommer de att regelbundet få öva sig att inte bara utrymma skolan utan även träna på att gömma sig, inlåsta någonstans där det förväntas vara säkert?


Varje förälders fasa upplevdes i dag i Trollhättans kommun, där finns det idag en familj där ett barn aldrig mer kommer rycka upp dörren och ropa -" mamma jag är hemma!", där en plats alltid kommer gapa tom. Och det kommer finnas en klass som kommer sakna sin lärare, en familj som kommer sakna en familjemedlem och allt för att en ung individ i vårt samhälle kunde promenera in på skolan och ställa till det så för sig att det slutade med hans egen död.

Våra skolor måste vara en trygg plats. Varje dag arbetar jag i skolans värld precis som många andra som har skolan som sin arbetsplats och det är viktigt att det är tryggt, att det finns arbetsro, bra lärmiljö och att alla föräldrar vet att just deras barn är tryggt i skolan där hen tillbringar så mycket tid. I dag är den grundtryggheten skakad i sina grundvalar.

I kväll kramar jag mina barn extra mycket, jag sväljer undan klumpen i magen och förlitar mig på att deras skola på landet är en trygg plats där de kan växa trygga, starka och kloka. Att de i den skyddade verkstad som deras skola är får tillräckligt med kunskap för att kunna klara sig i ett större sammanhang och på så sätt veta vad som gäller i den stora världen utanför.

2 kommentarer:

  1. Huff, så trist dette er, sender varme tanker.
    Eldste sønnen min hadde venner på utøya, (me fikk blomster på døra, noen trudde han var der).
    Og i høst sende skolen her sms om skoleskyting til elever, foreldre og naboer, det var ein varslingøvelse, men dei glømte, å sende sms nr. 2 for å si det til alle.
    Det var skremmende nokk.

    Fint dei øver, men det kunne godt stått i 1 sms , at det var øvelse.
    Og elevene må jo ikkje tro det er øvelse, når det er alvor.

    Sender varm klem,

    SvaraRadera
  2. Visst är det hemskt. Men, jag tror inte det finns en enda plats på denna jord som är trygg. Inte en enda en. Vettvillingar finns överallt.
    Jag vet, min skräck har alltid varit skolskjutningar, jag är livrädd för dem (och detta är ju likställt). Här i US har Karolina, sedan Kindergarten och hela vägen upp, övat på lockdowns. OM det värsta skulle hända. Det har varit en del av vardagen sen 9/11 då jag tror att detta infördes.
    Här i US kommer man inte in i skolorna utan att visa ID etc. Jag märkte, då jag var hemma i sept, att det bara var för mig att fritt vandra runt på min gamla skola. Gick bara in, tittade in i klassrum, vandrade omkring. Ingen sa ngt. Inget var låst.
    Skolan bara SKA vara en trygg plats, jag vet. Så hemskt att det inte är det, ingenstans.
    Arma alla drabbade.
    Kramar!!

    SvaraRadera

En rad eller två uppskattas alltid, kul att just du tar dig tid!♫♪♫

LinkWithin

Related Posts Widget for Blogs by LinkWithin