Att ändra kurs, att passa kartan och att ta sikte på målet

En kompass är bra att ha, oavsett om vi pratar om en inre eller yttre kompass, något som får en att ta ut riktning både emotionellt, psykiskt eller fysiskt. Ger mig aldrig ut i skogen utan kompass, numera finns det ju oftast en i varje Iphone eller androidmobil eller att ladda ner som app, i min familj finns dock två hederliga vanliga kompasser också med tanke på makens orienterarbakgrund så är vi hyfsade på att läsa kartor, de flesta av oss i varje fall. Sonen har dessutom tagit det steget längre och ritat en egen världskarta för att få koll på hav och världsdelar, så fin tyckte hans fröken att hon tog tillvara på sonens kreativitet och kopierade upp den till klassen! Här är de första fyra delarna av Willes världskarta!

Men det här med yttre respektive inre kompass då? Den här veckan har min familj varit hel, jag fick chansen att bli ledig i sex dagar mot ett långt arbetspass om nästan 18 timmar, en morgontur och ett nattskift på samma dygn och i vanliga fall gör jag inte sådana saker. Jag jobbar nästan aldrig natt då det körde slut på mig fullständigt för snart två år sedan men det här bytet kändes ok eftersom det gav mig mer tid till familjen, och bra återhämtning. Här kommer mina funderingar om den inre kompassen in, att jag vet var mina gränser går och hur mycket jag orkar, för alla orkar vi olika mycket och så ska det vara!

Yttre kompass då? Var är jag på väg? Vad vill jag uppnå? Tja jag får väl helt enkelt göra som alla orienterare gör, jag får passa kartan, ta sikte mot målet och sen springa av bara ...  Går det så går det, men jag tänker vara rädd om mig själv på vägen för min egen hälsa är viktigast. 

Använder du som läser någon kompass?

" They say you have to get lost to find yourself. But if I'm going to loose myself I have to trust  I'll be pointed in the right direction"

~~~~~~~~

Här hemma blir det en lugn helg, biobesök väntar för mannen och mig, vi har besökt nya köpcentrat Emporia (barnen och jag igår), stort, vackert, påminner om tja jag vet inte vad? På Tv har det varit Erin Brocovich, och  i kväll väntar säsongspremiären av Dowton Abbey och jag vet att jag kommer sitta klistrad. Vi försöker fånga dagen då det snart är dags för store sonens avfärd till de värmländska skogarna igen på måndag och sen dröjer det till jul innan vi är alla samlade igen, men veckorna fram tills dess går så snabbt!

(Bild 1, egen, 2&3 tumblr.com)

1:a november

Ute piskar regnet mot fönstren, hösten gör sitt bästa för att sänka humöret idag men det går inte riktigt enligt dess planer för jag blir inte ledsen av lite regn, utan tycker det är mysigt när jag får pyssla inomhus. Jag kan verkligen njuta av en höststorm av svenska mått (vill inte nås av Sandy eller sånt). Här hemma har vi pysslat och fixat, planerat inför en härlig helg som innehåller lite gott och blandat för både vuxna och barn. Jag njuter av lediga dagar, att få ta det lugnt i mitt eget tempo och läsa lite, plocka lite, ta en promenad med bra musik i lurarna, rita tillsammans med barnen som är härligt kreativa.

Vill tacka mina trogna läsare för fina kommentarer, blir väldigt glad för dem!

I dag är det första november och om en månad är det advent och årets mysigaste månad. Jag ogillar inte november och jag försöker verkligen leva i nuet. Så vad gillas med november? Här är min lista:

Tv-serie
Ingen anglofil har väl missat att SVT kör i gång Downton Abbey på lördag, eller? Tredje säsongen av en underbar engelsk kostymdrama!

Känsla
När mörkret faller och borde späda på nedstämdhet så finns här glädje. Ljus i massor skänker värme och glädje. Här hemma tänder vi ett speciellt ljus nu dessa kvällar till minnet av en älskad mamma som dog alltför ung! När regnet smattrar mot fönstret och vinden viner runt knuten då är det underbart att kura skymning i soffan, en filt, ett barn som kryper nära och en bra bok kan förgylla stunden både för liten och stor!

Tanke
Den rosa månaden har gått mot sitt slut men cancersjukdomar kräver egentligen att prioriteras varje månad eftersom oavsett diagnos så är det hemskt!

Dryck
Te, i alla dess former och smaker. I vissa fall går även varm choklad bra.

Doft
Dofter av nybakat, lussebullar och pepparkakor i slutet av månaden, doften av apelsiner och av kryddnejlikor. Jag drömmer mig tillbaka till mormors kök och barndomens dofter. Doften av  våta löv, av höst utomhus är också något som jag gillar.



Stämning
Att med förväntan i slutet på månaden få fylla fönstren med advenstljus, hänga en vacker krans på ytterdörren och njuta av julklappsinköp baserat på de funderingar man haft under året!

Vad gillar du med november? 

(Dagens bilder, Bild 1 egen, 2 Google, 3-5 tumblr.com)

Saknad & Längtan, Höstlov och Alla helgon

Det är den tiden på året, gravar, ljus, kransar.

Här hemma tänder jag ljusen, söker, finner, längtar.

 Ibland finns bara sorgen och saknaden där, så enorm, stor och obegriplig, jag blir sorgsen, funderar mycket och drömmer mer än jag brukar. 

 Sången ovan av en av mina favoritartister sätter ord på mina tankar, så rätt så riktigt. 

Här hemma är det höstlov, store sonen är hemma från Värmland, vi dricker te, snackar, återigen fylls huset av fantastiska tonåringar och saknaden som har varit stor mildras för en tid. Lediga dagar njuter jag av, skriver, pysslar, fångar dagen tillsammans med mina höstlovslediga barn och det är bra härligt mellan varven. Mannen släktforskar vidare med pannan i djupa veck vrider han och vänder på släktnamn och årtal.

Just nu får inte bloggen den tid och den kärlek den behöver, men det får vara så en tid framöver...

Kramar till er alla

Vilken måndag...

...  det blev. Att efter flera hektiska dagar komma hem och hitta ett paket i brevlådan, som bara är till mig! Glad blev jag då jag såg att det kom från min fina bloggsyster Lotta - Min plats i solen. Ett vackert kort, och en otroligt vacker gest då hon tagit sig tid att skicka mitt favoritte ett paket Earl Grey från det att hon besökte London med sina döttrar tidigare i höstas. Snacka om måndagslyx att göra en kopp sådant gott te, jag har hunnit med två underbara muggar med sådant och njutit av varenda droppe samtidigt som regnet har smattrat mot fönsterrutorna och alla levande ljus här hemma har skänkt ljuvlig höststämning åt huset. Med mig i soffan har jag haft Marita Conlonn-McKennas bok Bröllopsfixaren, irländsk feelgood roman som gav mersmak, rekommenderas varmt tillsammans med en kopp te och tända ljus!

Söka, fundera och skapa

Det här med släktforskning, en himla kul grej, att dessutom ha läst många poäng historia gör saker och ting roligare för i varje århundrade så finns det ju alltid en färgstark historisk person som kliver fram mer än andra. Det är inte alltid det handlar om kungar eller drottningar, ädla jungfruar eller modiga riddare, galna statsmän eller distingerade presidenter, författare som skriver verk som läses av den stora massan 500 år senare, kompositörer som komponerar fantastiska verk som musiker spelar flera århundraden senare.
Utan det är de där människorna som går mot strömmen och där det finns en bit historia bevarad bakom. Som många andra så har jag följt den svenska versionen av vem, tror du att du är och i måndags var det sista avsnittet som handlade om Mark Levengood, en man med en speciell släkthistoria.

När jag läst klart (om jag någon gång gör det vill säga), så ska jag ägna mig åt en hobby jag bara provsmakat på. Min egen släkts historia är fascinerande på min pappas sida finns det en man som gått ner sig i sjön, en färgstark tant, släkthemligheter, där ingen riktigt vet hur det var egentligen. Sen finns det frågan om det på min farfars pappas sida finns en bakgrund med valloner, så där finns det mycket spännande att gräva i.

Min käre mans släkt då? Där fick ju släktforskningen renässens i helgen som gick och nu sitter han kvällarna igenom och skriver, letar och sorterar in, försöker skapa sig en bild, allt medan jag försöker finna den där påstådda historiska kopplingen som verkligen kan sätta krydda på tillvaron, och få en att häpna. Än så länge känns sambandet vagt och jag har bett en fin vän att hjälpa mig att gräva lite i arkiven för att se om det verkligen finns historiska belägg för det som påstås. För källkritik är viktigt även inom släktforskning, jag går inte på vad som helst även om allt är möjligt tills dess att motsatsen är bevisad!

Släktpussel

Helgen har gått i ett härligt skönt hösttempo, ute har det varit höstrusk blandat med lite sol, och vi har släktforskat, softat med barnen och haft det slappt och skönt. Mannen gjorde tillsammans med sin mor häpnadsväckande upptäckter då han sedan tidigare byggt ett fantastiskt släktträd via ancestry, men han gick på pumpen när det gällde hans mammas pappas mammas mor och hennes anor, men så i helgen dök nya uppgifter upp som bekräftade anor som tidigare funderats över och även helt osannolika anor som verkligen behöver bekräftas... Nåja kul har det varit och mail har skickats så nu får vi vänta på svar!


Må väl...

Ny upplevelse

Ett vitt enkelt kuvert i brevlådan, en tid några veckor senare, en sjuksköterska, en röntgenapparat, lite smärta och många funderingar, är det så här tankarna går efter den första mammografin? Jag tänker på min vän, 35 år gammal vid första beskedet, operationen, cellgifter, strålning, flera års kamp innan det blev lugn och ro för henne och en familj i kris efteråt.
Jag har inte känt något konstigt och jag hoppas att bilderna inte visar något konstigt, så egentligen är jag inte orolig, jag tycker det är en bra screening, bra med att den startar vid en viss tidpunkt, men den borde kanske starta tidigare än vid just fyllda 40, eller? Men ändå, tankarna på min vän finns i bakhuvudet, och att vänta i två veckor på besked känns ändå oroande.

I Sverige och Skåne pågår en stor forskningssatsning, på att förebygga, att identifiera gener och hitta tidiga varningstecken och att kunna åtgärda tidigt, får du ett erbjudande om att gå med fundera över det och tänk på hur många liv det kan rädda i framtiden. Jag fattade beslut idag och jag beslutade att jag vill inte veta vad som gäller mig, men att de får forska på mina gener känns helt ok. Oktober är en rosa månad och bröstcancerforskningen är en het potatis just nu, men lika viktigt är det att forska på andra typer av cancer och jag hoppas verkligen att all denna forskning leder fram till något positivt med ännu bättre läkemedel än det som finns i dag!

-------------------------------------------------------------------------

Andra erfarenheter:

Att stressa lönar sig illa = huvudvärk

Att mammahjärtat gör ont när barnen lider = knasiga tankar om omöjliga lösningar

Att varva ner är = mer harmoni hemma

Att bra böcker inte växer på träd men att träd kan bli till papper som ord kan skrivas på för fascinerande läsning!

Ha en underbar helg!

Vardagslyx på en torsdag

Idag på kanelbullens dag bakar vi egna givetvis! Fick en god kanelbulle till fikat på jobb! Men här hemma bakar vi egna just här och nu och njuter av en vacker rosa himmel utanför fönstret!
Det är lyxigt att få komma hem, tända ljus och njuta av tillvaron. Ett tyst hus innan familjen kommer hem är så underbart efter en dag på jobb, något jag verkligen uppskattar!

Så vacker rosa himmel, underbart...

Vardagslyx!

Söndagspysslat

Sista söndagen i september, njuter av att bara vara hemma, av lugnet, höstdagen som sådan, av en fin väns ovärderliga hjälp. Av blommor, nybakat och en god mustig köttgryta som hör hösten till. Ute skymmer det när jag skriver detta och i morgon väntar vardagen igen. det har varit en skönt avkopplande helg, utan medvetna tankar på jobb (om jag bortser från en liten stund idag då).

 

Bjuder familjen på en god morotskaka till eftermiddagsfika, en god och inte helt onyttig kaka. Till middag bjuder mannen i huset oss på god kalops och det ser vi fram emot, speciellt när det blir så bra som när mannen gör det!

Har även hunnit med lite hemmapyssel idag och njuter när skymningen faller och jag får tända mina ljus som glimmar. Tänk att lite ljus kan göra så mycket!

Just ja, igår kväll gjordes goda mackor med lite allt möjligt på, väldigt gott och de påminde om smörgåstårta...

Ha en skön söndag och njut av kvällen!

En härlig lördag

Genom ett regnigt Skåne sista lördagen i september körde vi 108:an mot svärföräldrarnas hem i norra Skåne. Barnen hade längtat massor efter farmor och farfar så det var verkligen dags för ett besök i skogen.

Massor med skratt, utrymme för minnen, gamla bilder från slutet av 1970-talet (och ännu tidigare) och början av 1980-talet hittades. Många goda samtalsämnen och mannen som insåg att det var dags att röja på vinden medan jag hälsade på alla mina böcker som numera bor hos mina kära svärföräldrar, (Ja en kasse fick följa med mig hem).

Och på vägen hem, denna fantastiska fullmåne, ett runt lysande klot som fick familjens rymdfantast att skina som solen trots att han var trött. Många funderingar kring månen och månens baksida fick vi höra under resan hem.