Bloggpaus...

... pga av sommarförkylning med envis hosta. Återkommer när inspirationen åter finns på plats och jag har något att skriva om!

S som i sommar, söndag, sol, sill och det skrivna ordet

Inte för att jag äter sill, eller för att solen skiner (men det har den gjort en stund i varje fall), sommar ja de påstår att det är det, men jag vet inte det jag? Söndag, definitivt, söndag idag, vi har slöat lite, klippt häck (mannen) och skrapat bort lite ogräs. Läst några sidor och funderat desto mer. Det skrivna ordet fascinerar, gamla dagböcker kom jag över härom dagen, de har legat undanplockade och packades upp av en slump, fascinerande att jag skrivit dagbok av och till genom större delen av mitt liv, alla dagar är inte dokumenterade men helheterna är det. Så kul att läsa vad jag skrev i min första dagbok som jag fick när jag var åtta år. Jämfört med den som jag skrev som tonåring eller den jag skriver i idag, vilket är min 9:onde dagbok. Eller när jag fick mitt första barn och sen när jag fick tvillingarna, känslosamma ögonblick, närvaro, frånvaro. Fascinerande är det att läsa och tänk vilken ventil det varit genom åren.

Barnen har haft en skön dag, en lat söndag även där som började med kalas, sen när de kom hem mer kompislek och nu avslutar vi med god middag tillsammans med en vän och hennes son. Mysigt och otroligt casual.

Trevlig söndagskväll!

(Dagens bilder från weheartit.com)

Midsommar

Det har varit en annorlunda midsommar helg, jag har börjat att jobba igen, förvisso bara halvtid men det är alltid en början, även om jag insett att jag förmodligen inte kommer att jobba heltid på ett bra tag framöver, men samtidigt så får det vara så. Livet är viktigare och består av så otroligt mycket mer än att det bara kretsar kring arbetet. Utöver det så saknas en familjemedlem som är i väg och sommarjobbar så vi har bara varit fyra här hemma och det blev en lugn kväll i går, med lite mat och många skratt från barnen, skratt som har fortsatt idag. Finns det något så befriande som barns skratt, skratt som kommer från djupet av deras själar och som bara bubblar ur dem?

Idag har varit en lat lördag, vi har "chillat" större delen av dagen och hunnit med att handla lite, njutit av solmogna bigarråer, jag har bakat en jordgubbspaj som blev underbart somrigt god.

En tur till havet, rabarber och myggbett

Store sonen spelade på ett bröllop igår, vi andra väntade vid strandkanten.

Efter det blev det en tur till Örkelljunga och en vän som avslutat tre års studier, god mat och många skratt. Lite senare på kvällen styrde vi bilen till svärföräldrarna, för lite fika, plockning av rabarber och några skrapsår på ett sommarben och ett antal myggbett. 

Mycket kul kan man ha med rabarberblad!

Sommarbilder

En tur till stranden Skateholm, sol, sand, hav, vågskvalp, kan en fredagseftermiddag bli bättre? Knappast. Solvarm hud, skrattande barn som springer längs strandkanten. En skrattmås som guppar på vågorna. Livet är bra härligt i bland i varje fall. 

En tur hem till fina svägerskan efteråt, njuter av skuggan i hennes underbara trädgård, fotograferar vackra aklejor, lyssnar på fåglar, skrattar!

Önskar alla en skön fredag!

Att leva

Innebär många blandade känslor, kärlek, lycka, glädje men också sorg, besvikelse, irritation, frustration och ilska. Om någon tror att jag njuter av att vara hemma och sjukskriven, så kan den personen ta och sätta i från sig sin kopp te eller kaffe och läsa detta!

Jag njuter av det som är vackert i livet, av mina barn, av min familj och av mina vänner, jag njuter av att leva och att må bra! Jag mår bra av rutiner och ordning och reda. Jag älskar mitt liv, inklusive mitt arbete.

Jag njuter inte av att ha en puls på 140, ett skenande blodtryck, en ständig klump i magen, dåligt samvete mot mig själv, min kropp, familj, vänner och jobb, av att vrida och vända på dygnet som jag gjort ett bra tag. Min kropp fixar det inte oavsett hur mycket jag önskar att den gjorde det. Allt går till en viss punkt.
Därför tog det stopp och därför har jag stannat nu. Med bra mediciner börjar saker och ting äntligen rätta till sig, pulsen rusar inte lika mycket, paniken över att inte må bra har äntligen börjat lägga sig och jag inser att oavsett så behövdes denna vändning nu för att få in mig på rätt spår igen, dvs att ta hand om min kropp och inte ignorera de signaler den sänder.

Just här och nu är jag sjukskriven och ska vila, återhämta mig, låta kroppen läka både av sig själv och med hjälp av läkemedel. Som tur är är jag inte deprimerad, utan bara stressad, men det är nog det. Så med andra ord tar jag vara på mina dagar och fyller dem med innehåll som är viktigt för mig!

Kram & Trevlig helg!

Mors Dag

Och i dag fick jag välja vad vi skulle göra! Det blev en heldag på Sofiero, ett fantastiskt sommarslott byggt av kronprins Oscar och hans Sofia 1864, 1905 är det Gustav Adolf och hans hustru Margareta av Connaught som får slottet i bröllopspresent. Margareta har kunskap om trädgård och framförallt om Rhododendron, så hon och Gustaf Adolf anlägger en fantastisk trädgård. I dag har vi promenerat och slappnat av i denna fantastiska miljö. Sett på utställning inne i slottet, lyssnat på en kunnig guide som berättar om dåtidens kungar och drottningar som bebott Sofiero. Sett bilder av busiga barn som lärt sig simma i Öresund. Gått genom rhododendronfylld ravin, lyssnat på porlande vatten. Det har verkligen varit en dag för läkning!

 

Examen

Så var två års studier avklarade för mannen, så underbart skönt. På måndag börjar nya han på nya jobbet, där han gjort sin praktik större delen av våren. I går firade vi att studietiden äntligen är över tillsammans med våra fina vänner, samt bästa svägerskan och hennes man. Mycket prat och många goda skratt förgyllde kvällen. Det blev en avslappnad kväll med barn som busade. Och min härliga svägerska hade med sig en rabarberpaj, så gissa om vi ska fika på den idag, mums!

I dag väntar lite avslutningar, lite lek, en långpromenad och bara vara tid, med andra ord inga måsten!
Dottern har redan pyst i väg till en av tjejkompisarna i klassen, och Wille väntar på kompis. Det är så härligt att se barnen med kompisarna från både den gamla förskolan och nu från förskoleklassen, de har verkligen hamnat i en bra klass och dessutom lyckats hålla kvar några av sina gamla kompisar.

Annars då? Idag är en bättre dag, jag känner mig lite piggare, lite mer harmonisk och lite lugnare. Däremot har jag upptäckt att det är lite eftersläpning med mina emotionella reserver, vilket gör att en del saker suger musten ur mig snabbare än vad det gjort tidigare. En del saker som sker runt omkring kan få mig att bli helt matt, och det är nog det tydligaste tecknet på att jag inte är i fas med mig själv just nu. Nog gnällt nu ska jag pyssla vidare!

Kram

Att vara duktig

Innebär inte alltid att vara på topp. Att prestera tills man rasar ihop och kroppen tar stryk. Att vara duktig kan också innebära att man vågar lyssna på sin kropp, stanna upp och verkligen lyssna. Jag har varit grymt dålig på det och betalar nu priset för det. Små saker kan få luften att gå ur mig och bli till enorma berg att bestiga. Att befinna sig på randen till det här är att gå balansgång på ett räcke där du å ena sidan har en ravin som stupar brant neråt och på andra sidan den trygga utstakade vägen som slingrar sig framåt.

Jag inser att det är naturligt att luften går ur en när man arbetar treskift, vrider och vänder på dygnet i alla möjliga kombinationer, har familj med man och tre barn, ett hus som kräver sitt och en underbar trädgård. Just nu gäller inte att vara duktig och jonglera allt, just nu gäller det att lyssna och finna den inre harmonin, att gå ner i varv och få bort den skadliga stressen. Det får helt enkelt ta den tid det tar, och jag måste vara snäll mot mig själv.

...

"Förr skickades telegram med SOS när man var i nöd, ofta har det översatts med Save Our Souls, idag 2011 skickar vi SMS med våra mobiltelefoner, vilket kan översättas med Save My Soul"

Mitt  i nattens mörker ligger jag vaken, kan inte sova, tankarna far runt i huvudet och maler på, försöker att blunda, vänder på mig, lyssnar på makens lugna andetag. Vrider på huvudet, klockans röda siffror visa 02:45. Mina tankar susar vidare på öppna vägar, vad har jag glömt? Är allt klart för morgondagen, dotterns hår flätade jag i går kväll, deras väskor är packade, dagens logistik planerad, snart är klockan 03:00 måste sova ska ju upp 05:00. Sakta känner jag hur dåsigheten kommer krypande och kanske även sömnen med den.  Någonstans i allt detta somnar jag... så kan mina nätter se ut i bland, inte alltid men tillräckligt ofta för att det ska störa mig och stressa mig. Fick rådet av en fin vän att skriva ner vad jag känner och tänker nu när jag är hemma, just för att få perspektiv på saker och ting, vet inte om någon läser eller bryr sig men oavsett så finns orden där, och tankarna. Just nu är jag sårbar, svag och lite trött. Ett telefonsamtal som sög musten ur mig.

Dag tre i min återhämtningsvecka började med sovmorgon, långpromenad in till byn och jag passade på att hämta cykeln som tonåringen så lägligt parkerat därinne, detta eftersom det är skolkampen på barnens skola i kväll, med andra ord dags för brännboll, tipsrunda och picknick. Jag ska orka vara med på det!

Och vad gäller SOS: