Fab friday

Att börja arbetsveckan med att få en vacker ros som står sig ända till fredagen är charmigt. Att se den varje dag har gjort mig glad in i själen.

Att i slutet av veckan få hem ett barn oväntat och sedan få njuta av god lunch tillsammans en fredag gav vackert helgskimmer över fredagen. Ibland behöver man få tid med ett av sina barn och bara se honom eller henne här och nu. Kvalité och tid, god samtal och gott skratt åt vår snurriga promenad på jakt efter dagens lunch.

Vi hamnade på ett fantastiskt ställe och åt sagolikt goda revbensspjäll till lunch, serverade av kocken själv. Jag gillar ställen där  mat lagas från grunden och de bakar brödet där och då, inget halvbakat fryst som stoppas in i ugnen utan det stod tråg med degar på jäsning, och sånt tycker jag om. Hit kommer jag återvända fler gånger.

Att de sedan använt ved som inredningsdetalj gör ju inte saker och ting sämre, gillar detta råa och lite ruffiga.

Under veckan som gått har det varit vara fina vårdagar, och det märks i trädgården, men nätterna har varit kalla och klara med fantastiska solnedgångar. Jag fascineras av ljuset och dess skiftningar. Magiskt.

Och snödroppar, liten vacker späd blomma, alltid så vacker i sina första buketter, precis som vitsipporna, och sen liljekonvaljen, så många vackra blommor det finns i vår natur.

Nu tar jag fredagkväll och förmodligen kommer bloggen vila men jag ska njuta av min lediga helg och bara vara tillsammans med familjen! Kram & trevlig helg

Att dela med sig

Inlägget om de senaste dagarna får något av punktform, detta eftersom det har varit tuffa arbetsdagar och sedan ledigt och först i dag tid att sammanfatta och reflektera.

 I dag söndag när jag skriver detta inlägg förfasar jag mig över onödigt fotbollsvåld mellan supportrar till två lag i allsvenskan, aldrig att en idrott ska kunna ge legitimitet till sådant våld, att "kärleken"till en idrott kan få folk att ta till våld mot varandra. Våra tankar går till både offer och förövare, för att veta med sig att man är skyldig till att ha tagit en annan människas liv kan aldrig vara lätt. Nolltolerans mot allt våld är vad jag lärt och lär mina barn och eftersom barnen är vår framtid är ansvaret på att lära dem att lösa konflikter utan att ta till våld oerhört viktigt, där har vi föräldrar ett stort ansvar!

I fredags morse på väg till jobb på sjukhuset, var gryningen extremt vacker, snart är den ljusa tiden här och klockan har justerats till sommartid, i bland undrar jag om det verkligen är så smart att flytta en timme fram på våren och en timme tillbaka på hösten? Undrar vad den vetenskapliga forskningen säger om detta? Får nog bli en runda i de där vetenskapliga databaserna i framtiden, jag som svor på att aldrig öppna dem igen är givetvis för nyfiken och vetgirig av mig!?!

I går var det dags för soaré med kören och det är alltid lika kul att sjunga gamla evergreens och schlagers med vår körledare som har en förmåga att arrangera om och skriva nya versioner på körstycken. Han är en mycket duktig kompositör och alltid lika glad. Intäkterna från soarén gick till något oerhört viktigt, nämligen att hjälpa till att utrota världshungern, det finns faktiskt mat till hela jordens befolkning, om alla bara delar med sig i stället för att det ska handla om olika försäljningsrätter och optioner på fiskerättigheter mm. 

Vi fortsatte på temat under kvällen men då med Earth Hour, att släcka en timme i gemensam manifestation, helt ok, men vi behöver bli mer miljömedvetna, och spara på jordens resurser där det går.

Hur tillbringade du Earth Hour? Vi spelade spel och busade med barnen!

På temat galna frukostar har vi gjort egna amerikanska pannkakor till frukost idag, barnens lycka var total, gammalt recept som jag rotade fram ur gömmorna och ja till och med jag tyckte de var goda jämfört med de vi testade på pannkaksladan för något år sedan. Mannen suckade av lycka över lönnsirapen från Kanada... say no  more min man är galen i söta saker...

Efter komplett frukost blev det ut i skogen tillsammans, vitsipporna blommar för fullt, vackert så att det skär i en av lycka över att se dem stå där, så vita och vackra. Vi valde medvetet att låta dem stå kvar för även om en bukett hemma är vackert så är de som vackrast i skogen!

Dottern var riktigt snabb i spåret och det var underbart att vara ute och tanka D-vitamin. Hoppas på fler sådana här dagar nu, med sol och värme som vi så väl behöver.

Hoppas nu på en härlig vecka 14, med positiva besked för oss som väntar på sådant, med sol och vårblommor, med glada skrattande barn och massor av lycka! Vi ser fram emot en tur till Göteborg,  att umgås med underbara vänner och få lyssna på sonen tillsammans med andra fina musiker ute på Styrsö.

Vad gör skillnad...

... att lära känna sig själv, sin kropp tar tid. Jag är ingen expert men jag har lärt mig nya saker om mig själv den här tiden som gått. Men i bland har jag varit rädd, rädd för vad som ska hända, hur det ska kännas. Rädd för att inte vakna i tid, att vakna för sent och med de effekter som kan komma av en känning nattetid. För kroppen kan luras, skrämmas och saker och ting är inte alltid som de ser ut. Men  nu efter nästan tre veckor börjar saker och ting falla på plats, rytmer börjar infinna sig och med dem ett lugn, en viss trygghet igen. Sen har vi alla fördelar som har kommit i samband med detta, ett jämnare humör, en känsla av sammanhang och ett bättre mående än på länge så visst har det blivit bra och det har jag aldrig tvivlat på.

Veckan i övrigt har varit tuff, massor i skolan med olika intressant föreläsningar, dock var gårdagens etikföreläsning/seminarium det som gav allra mest och som egentligen skulle behövt vara en heldag eftersom etik är svårt i vanliga fall och ännu svårare när det handlar om barn och sjukvård. Att fatta beslut åt barnet, att låta ett barn fatta beslut som rör dem själv och allt däremellan.

I dag är det lördag och som de två senaste lördagarna blir det till att skriva projektplan tillsammans med min skrivkompis. Vi vill bli klara snabbt och kunna lägga det bakom oss.

        

  

Frukostvanorna har ju ändrats radikalt här hemma och jag kan konstatera att det sprider sig som ringar på vattnet till man och barn, kul att se hur små förändringar kan förändra så stort, men sådant förtjänar ett eget inlägg när jag får tid och lust.

Här hemma lyser våren med sin frånvaro, vi hade några fina dagar i början av veckan men sen blev det rent gråväder, regn och kyla så vi hoppas att våren hittar tillbaka. På andra sidan Atlanten hos Annika i Reston blommar körsbärsträden och hon har tagit otroligt vackra bilder så jag ryser när jag tittar på dem. Kika gärna in hos henne och de vackra bilderna. Här har inte ens magnolian börjat slå ut än men men våren kommer säkerligen någon gång.

Hoppas att ni alla får en underbar lördag! Kram

(dagens bilder tumblr.com)