Äntligen....

... det tog lite tid innan mina pioner, vita och svagt rosa slog ut men när de väl gjorde det så var de definitivt värda att vänta på, så skira och otroligt vackra, ren  njutning för själen att betrakta dem.

Det blev fem knoppar i år, och nu kan vi se hur de trivs i vår lilla täppa, min vackra ros ligger inte heller långt efter med mörkt röda knoppar. 

I går tisdag var det dags för sommarens första parkorientering i Malmös parker, hela familjen drog i väg, jag och maken fick nöja oss med att gå medan sönerna spran och dottern hakade på oss. Det var jagkt grabbarna emellan och lillebror var inte långt efter storebror. vi njöt av en vacker runda i en av Malmös mest aktiva parker, överallt var det vuxna ungdomar och barn som var ute och rörde på sig och det var härligt att se även om sommaren lyser med sin frånvaro. I dag var det åtminstone 13 grader ute att jämföra med gårdagens 12 grader.

Här hemma har vi en snart nio månader gammal kattunge, och han är världens sötaste, otroligt snäll, tillgiven och lekfull. varje natt så kommer han och lägger sig hos mig och sover gott hela natten. 

Snart är det semesterdags, drygt en vecka kvar innan det är dags att stänga postfack och lämna nycklar för välbehövlig ledighet innan hösten drar igång med allt vad den innebär. Fem veckors ledigt ska bli så härligt att bara få vara även om jag tycker om mitt jobb så behöver man vara ledig ibland också. Sen så lämnar väl vädret en de övrigt att önska, sol och bad känns inte aktuellt just nu när det bara är runt 12-13 grader ute, snålblåst och regn, men väder är till för att förändras.

Hoppas att du som läser får njuta av lite sommar i ditt hörn av världen.

Några av mina favoritbilder i februari...

Sista lördagen i februari, som alltid har februari rasslat iväg och så klart finns det fina februaribilder, nedan är några av dem. 

Om jag summerar februari, så inleddes den med sjukligheter men vi är alla krya nu och mår bra. Jag har tagit itu med mina mål och haft några otroligt viktiga och utvecklande möten på det personliga planet. 

Att gå iväg till någon och få hjälp att hantera saker och ting är viktigt men det viktigaste är att inse att man inte alltid är starkast ensam och ta mod till sig och be om hjälp när hjärnan går i baklås och man inte vet vad som ska göras. Viktigt är också att det inte finns några rätt eller fel, vissa saker går inte att hantera rationellt och logiskt när känslor är inblandade.

Sonen har varit hemma, vi fick höra en fantastisk inspelning av ett av hans stycken som han nu ska använda för att söka stipendie. Dottern har fått sin efterlängtade flöjt och övar flitigt hon med.

Sista veckan i februari har bjudit på vackra dimmiga, frostiga morgnar med otroliga soluppgångar. Tur att telefonen har bra kamera när det handlar om ögonblicksbilder.

Och vårt lilla torsdagstrassel, på söndag blir han fem månader och han har bott hos oss sedan 1:a advent, total villkorslös kärlek och han är så underbar, sådan liten personlighet som tycker om att busa, som får oss att skratta och som tvingar mig att lägga upp gardinerna igen och igen. 

Och så alla dessa tulpaner, knoppar som sticker upp i min rabatt och vackra buketter inomhus, älskar verkligen att se denna blomma och tröttnar aldrig, så vackra och så många färger, helgens bukett från vitt till mörkaste lilla. 

Ha en underbart skön helg, nästa gång vi hörs är det mars och kanske ligger våren bakom hörnet och lurar! <3 p="">

Egon, föredrar nog det norska namnet på stormen Nina...

... och om det har blåst? Jodåsåatt, så in i norden har det blåst, och det har regnat horisontellt och ja det blåser fortfarande fast inte lika intensivt och ettrigt som det gjorde i natt.
Vi har kunnat sova oss igenom det mesta men inte allt, långt ifrån allt.  Och som om det inte räckte med en ettrig storm denna helg så ska det fortsätta att blåsa. Jag längtar efter vinter, hela min själ längtar efter snö, efter fina vita flingor och inte mer regn eller blåst förhoppningsvis vänder detta milda regnväder snart till lite vinter även för oss i södra Sverige.

I går innan stormen drog in för fullo körde jag ner till hamnen tillsammans med sonen för en promenad på piren, och ja blåste gjorde det ju och blöta blev vi men vatten är inte farlig. Fick till några bilder och måste säga att den med måsarna gillar jag mycket, funderar på att göra en tavla av den i framtiden. Väl hemma under eftermiddagen och kvällen igår var det bara till att kura ihop sig medan vinden ven runt knutarna på huset och det kändes som om taket skulle lyfta vilken sekund som helst. Men nu idag är det lite lugnare vilket är skönt

Vår lilla katt var oerhört orolig under gårdagskvällen, han gillar inte stormar. Han är hela familjens lilla bebis, att fostra en liten kattunge tar tid och arbete men det är tur att han är så söt mellan varven och inte bara busig hela tiden. Uppskattar när han gör som han gjorde hos dottern härom kvällen då han bara kryper nära och vill vara trygg och få sova gott.

Nu ligger en ny vecka runt hörnet och vi ska vinka hej då till store sonen som åker tillbaka till sitt universitet, och så ska vi hitta in i våra vardagsrutiner med jobb och skola, aktiviteter och det som helt enkelt är vår vardag. Jag funderar på att göra lite förändringar i bloggen men det blir mer om det i ett eget inlägg.

Kram