Jag tycker om våren

Men jag har svårt för månaden maj, i år är ett av de år då det gör extra ont, mina barn är i den åldern som jag själv var då för länge sen och det känns lite extra detta år.

Så jag letar fram det där fina pappret, min bästa penna och börjar skriva mitt årliga brev till himlen. Sen en ledig dag blir det en tur till havet i lugn och ro utan man och barn och bara jag, mina ord, och tankarna. Minnena bär jag med mig men precis som de ska, har de bleknat till sepia och gör inte lika ont längre. Men vissa år är mer tuffa än andra och bearbetning pågår alltid även om ryggsäcken är tryggt packad.

(Bild: Tumblr.com)