Årets sista vardag

Och här hemma är det dags att blicka bakåt och se på det år som varit. När vi kom hem från Värmland fanns det lagom med julkort i brevlådan, och det är så trevligt att få alla dessa vackra kort från nära och kära. Och det finaste julkortet i lådan var det på mina underbara brorsbarn.

Här hemma har dagarna så här innan nyår ägnats åt att städa, tvätta och förbereda inför nyårsafton med goda vänner. Och så här i nyårstider så kan man ju också fundera på en tillbakablick över 2014 som har varit ett mycket innehållsrikt år med många variationer, sommarminnen och annat skoj. Men den tillbakablicken tar  vi en annan dag.

Annat som man kan fundera över är sådant man kan bli bättre på och jag ger inte några nyårslöften utan jag tänker fortsätta att använda mig av målsättningar i stället. Och det första målet blir att ta tag i min egen träning eftersom jag mår så otroligt mycket bättre när jag tränar. Kanske kan jag få med mig min konvalescent till man dessutom nu när han ska komma igång efter sin olyckshändelse tidigare i november. 

Den stora målsättning är dock att minimera energitjuvar, jag har några sådana i min närhet och det sliter så ohyggligt på mitt välbefinnande och på min självkänsla, för ett ord från en av dessa energitjuvar kan medföra ohyggliga kostnader för mig i fråga om resurser och tid då det som går sönder inom mig tar så lång tid att laga igen. Det finns inga andra som kan få mig så långt under isen vad gäller självtillit och tro på andra människor, som vad dessa personer kan.

Så jag är hemskt ledsen att behöva skriva detta men jag kan inte ge mer av mig själv längre utan att någonsin få något tillbaka. 

Men nu är den tegelstenen lyft, och undanpackad och jag tänker inte älta detta mer nu utan bara låta det vara. Jag tänker inte låta gamla val och de konsekvenserna som de valen lett till tynga mig mer utan nu är det nog.

Den blå vinterskymningen i Skåne ger mig insikt om att våga fotografera mera och ta tillvara på tiden med barnen, med familjen och verkligen måna om de som står mig närmast, det finns inget viktigare och i år har bloggen fått backa för verkligheten tror det är rätt naturligt med tanke på allt som varit under detta året.

Jag har också som målsättning att måna mer om vårt hem och som alltid är det så fridfullt med levande ljus, och jag tycker om deras flackande sken om att stilla få sitta och skriva i skenet från dem och att få känna doften från ett doftljus. Kanske påbörjar jag den där drömmen om att skriva under 2015.

Ha nu en skön avslutning på 2014, krama någon som du håller kär, säg något snällt till någon som är omedveten om att han/hon behöver höra ett snällt ord och uppskatta livet precis som det är!

Kram