Funderingar kring årets val

Det är valår i år närmare bestämt den 14 september och i år är det viktigare än någonsin att rösta. Redan i våras märktes de högerextremas framfart i EU-valet och nu när valet i september till riksdag, region/landsting och kommunen skall genomföras märks det att det finns en underliggande oro, oro att de högerextrema ska få mer inflytande och där till exempel SD kämpar med utspel som skulle få Goebbels att bli grön av avund. Att deras partiledare är den enda vettiga politikern och skulle bli en superb statsminister. Tyvärr så tror jag inte på det, inte för fem öre. Sorry Jimmie men du kommer aldrig att bli min eller min familjs politiska idol!

Men så här blir det när missnöjet gror, det blir en upptakt till splittring i en nation, där människor ställs mot varandra och där generaliseringar i vi och dem används dagligen i stället för att vi möter varandra som medmänniskor.  Jag vill att mina barn och deras kompisar ska växa upp till en värld där vi vågar möta varandra över nationsgränser och etniciteter, där vi vågar vara medmänniskor och stödja varandra istället för att ge grund för segregation och främlingsfientlighet.

Det som skrämmer mig är att stödet för SD normaliseras. Att vi som inte stödjer dem ses som konstiga utifrån deras perspektiv att se på sin omvärld och i viss mån bakåtsträvan i syfte att hylla gamla nationalistiska ideal. Ideal som vävdes i Darwins tidevarv, till den starkes överlevnad. Här i Sverige gick jakten på den perfekta människan i rasbiologernas kamp för att hitta de rätta måtten på den perfekta ursvensken.

Att människor har sin politiska frihet helt ok, rösta på vad du vill men då ska du kunna förstå vad som står bakom de du väljer att rösta på. Personligen har jag svårt att köpa argumenten till varför SD borde få en röst, och det handlar om deras synsätt på människor och även om du som SD anhängare kan argumentera för deras ståndpunkter så kan jag aldrig köpa argument som kränker medmänniskor och gör vårt samhälle till en otrygg plats. Alla människor har ett lika värde oavsett kön, nationalitet, etnicitet och religiositet, alla!  

Att hylla gamla nationalistiska ideal hämmar den framtida utvecklingen av en nation. Ställ er frågan om 1600 -1900 talets koloniseringar runt om i världen var av godo? Hur ser de nationer ut som brottats med postkolonialismens efterdyningar ut? Har ni studerat kartan över Afrika där länder skapats utan hänsyn till stammarnas traditionella gränser? 

Nationalism är bra till en viss gräns men det får aldrig gå dumhet i det! För länge sedan när jag pluggade historia så sa en av våra lärare följande: "att lära av historien är att inte upprepa samma misstag gång på gång" och det ligger mycket i det, är vi på väg att i Europa och i Sverige upprepa misstagen som större delen av Europa redan gått igenom? Funderar på om vi inte är bättre än så? Om våra folkvalda politiker inte är bättre än så? För det är ju vi som röstar som placerar dem i en position där de kan påverka vår och våra barns framtid, våra föräldrars framtid och så vidare.

En som är bra på att sätta ord på tankar kring detta är Emil Jensen som var på Malmöfestivalen i onsdag, lyssna gärna på hans Samma Värld i klippet nedan (börjar ca 2 minuter in i klippet och fundera lite över vad det är han säger!

Det som dock inte framkommer i denna text är det som sades i Malmö så det klipper jag in nedan:

"Jag bor i en värld där man röstat fram

Ett parti som styrs av ryggradslösa slemmigheter

Jimmie och några andra brännmaneter

Som delar upp folk efter kön, ras och sexualiteter

Skyller kriminaliteter på etniciteter

Och vill utvisa alla dom dom inte kan uttala vad dom heter"

Men det finns även motsatsen i hans text från i onsdags, 

"Jag bor i en värld som blomstrar av

Generositeter, öppenheter och solidariteter

Och det är samma värld, exakt samma värld" 

Och det mina vänner är något jag tror på!