... så går livet som på räls, det bromsar förvisso in i kurvorna och ibland blir det tvärstopp. I bland får man ett telefonsamtal mitt i natten och kan inte göra något för att förändra situationen och i bland leker livet så sanslöst mycket. Jag minns hur det var att vara så ung med allting framför sig. Nu är jag här mitt i livet, med allt vad det innebär och att stötta sitt vuxna barn många mil hemifrån är tufft. Tuffare än vad jag trodde att det skulle bli. I vanliga fall hade jag gått upp, mött honom när han kommit hem, druckit varmt te och lyssnat på hans problem och fått rätsida på tankarna. Men nu är det som det är, vi är här hemma och får stötta på avstånd. Och älskade barn det går fler tåg, jag lovar, jag lovar också att det kommer göra ont mellan varven men vi finns här och lyssnar.
Det går också mot födelsedagar här hemma, två stycken nioåringar får vi i huset under den kommande veckan, nio år var tog de vägen? Två barn som är så lika/olika och som snart firar sin nionde födelsedag. Tiden går verkligen snabbt för jag tyckte det var nyss som de var så små och hjälplösa. Det är dom inte längre. Vi har passerat småbarnstiden, barnsjukdomar, förskolan, skolstarten och är nu inne i skolåldern, med allt vad det innebär. Vi har diskussioner om nagellack, och om rymdraketer, om vad som är viktigt i en nioårings liv, om känslor och om att vara tre tjejkompisar där rädslan för utanförskap är enorm. Vi pratar om hav och landdjur och paleontologi, om planeternas tillkomst och om hur det är att vara astronom. Hästar och hästböcker, fantasy och drakar. Om filmer och om etiska dilemman. Om hur man är som kompis och vad man vill göra på sportlovet. Livet med två nioåringar är magiskt, för ena dagen är de små och i nästa möter man en blivande tweenie, då dörren far igen så den gungar på gångjärnen och frustrationen ryker ur öronen.
Att få se dem växa och utvecklas är så stimulerande, för barns utvecklingspotential är enorm.
Här hemma är det en härlig lördag med lite städning innan långfrukost, teaterbesök för barnen och studier i etik för mig. I kväll laddar vi för mello i vanlig februariordning och så den nya serien om Mr Selfridge, min vänner av engelska serier ni missar väl inte den? Det är skönt och avslappnande att få vara med familjen och ta vara på dagarna. Hoppas att alla får en fantastisk lördag!
(Bild 1&4 egna, bild 2&3 samt svt.se)
Åh Nettan, det gör ont i mig att läsa dina rader. Det är inte lätt när avståndet gör att man inte kan krama om och sätta sig ner tillsammans och prata över en kopp te. Men vilken lycka det är med vetskapen att barnen vänder sig till sina föräldrar när de har det svårt. För att få prata av sig, känna trygghet och kärlek. Det är stort. Jag skickar stor kram och hoppas att sonen mår bra.
SvaraRaderaHärligt med två blivande nioåringar hemma och visst undrar man som förälder ibland hur tiden kunde gå så fort. Hoppas att de får en strålande fin födelsedag.
Här har förkylning kommit krypande under dagen så vi har tagit det lugnt och nu sitter vi här i tv-soffan och laddar för Melodifestival och Mr Selfridge. Det brittiska kostymdramat är det jag längtar mest efter och en stor dos London. :)
Njut av er helg och ta hand om varandra!
Kram Lotta